onsdag 26 oktober 2011

Därför arrangerar jag TO OSLO, WITH LOVE

Några vänner har sagt till mig att de sett alla mina Oslo-relaterade statusar på facebook, men inte helt greppat vad det är jag pysslar med och varför. Här kommer en liten förklaring. Hoppas det blir tydligare då.

Först av allt. Jag har inte satsat såhär helhjärtat på någonting på väldigt, väldigt länge. Jag har jobbat med och engagerat mig i saker som jag gillar så länge jag kan minnas, men detta har liksom blivit på en helt annan nivå!

Breiviks terrorhandlingar var en attack mot allt jag tror på. Massakern tog så många oskyldiga liv och var ett attentat riktat mot demokratins kärna. Chock, rädsla, oro, sorg, ilska och rastlöshet var några av känslorna som svallade genom mig direkt efter att jag läste om attentaten på internet, den 22e juli.

Jag pratade med nära och kära och engagerade personer som jag har stort förtroende för i frågorna. På morgonen den 27e juli läste jag Anne Holts artikel i DN kulturdebatt där hon skrev:
“Ska vi hedra de alltför många döda efter vårt lands stora katastrof, ska vi hylla den anständighet vi som folk har visat denna onda vecka, måste vi vara villiga att gå in i de allra svåraste frågorna: Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Och vad gör vi nu? ”
Detta blev min "moment of obligation" - stunden då jag visste att jag måste agera.

Varför jag kände så starkt då och fortfarande gör det idag beror till allra största del på att jag spenderade två av mina bästa år någonsin på Red Cross Nordic United World College i Norge (norr om Bergen). Där fick jag vänner för livet, från hela världen. Vi levde så nära inpå varandra under de kanske mest präglande två åren i våra liv. Vi andades liksom (och suckade ibland över) frågorna: "hur kan vi få fred om vi inte förstår varandra? Och hur kan vi göra det om vi inte lär känna varandra?" Det är Nobels fredspristagare Lester B. Pearsons ord som också är ledord för UWC-rörelsen. I den miljön bildade jag mig min världsbild och mitt samhällsengagemang.

Jag har pratat med väldigt många vänner, organisationer och grupper runtom i Norden som är med och kämpar för att stärka alla de värderingar som terrordåden attackerade. Det är hoppingivande att se engagemanget. Samtidigt tror jag i själ och hjärta att vi mer än någonsin förr MÅSTE tänja på gränserna för vad vi tror är möjligt att göra för att bekämpa rasismen, hatet, extremismen i dess olika former och ta tag i de grundorsaker som skapar klyftor, exkludering, utanförskap och förakt i våra samhällen.

Mitt svar på Hur och Var vi börjar är såklart format av min egna osläckbar tro på dialog och folks kraft att skapa förändring när vi samlas, samtalar, utbyter erfarenheter och agerar ihop. I allt för många fall har jag upplevt att det anordnas toppmöten och "dialoger" där experter talar till åhörare, men vad händer då med att ta tillvara kraften, engagemanget och energin i många människors gemensamma kunskaper, erfarenheter och ansträngningar?

Svaret blev TO OSLO, WITH LOVE där vi vill samla upp till hundra personer från de nordiska länderna i Oslo under tre dagar, den 4-6 november. Där sätts ett extremt fokus på intim dialog utifrån folks passion och med syftet att skapa tydliga vägar till konkret handling. Genom en djupgående Open Space-process skapar vi en öppen och jämlik dialog. Vi utbyter idéer mellan olika länder, sektorer och bakgrunder och ger tid åt att sätta upp handlingsplaner tillsammans. Vi formulerar frågorna till varandra och kommer fram till svaren ihop. Vi kommer samman - TO OSLO, WITH LOVE.

Det är många organisationer och aktörer som har engagerat sig tillsammans i detta. Många har spridit budskapet och individer har bidragit generöst från egen ficka för att förverkliga dialogen. Stödet ger mig inspiration dagligen. Jag lär mig också så otroligt mycket varje dag - om kraften i övertygelser, vikten av ett (väldigt) personligt engagemang, betydelsen av stöd från nära och kära, kraften i att öppna upp för andras engagemang, att dela med sig av sin passion, den starka effekten av att gå in med hela sitt hjärta som insats och inte minst att det inte alltid är de mest uppenbara officiella företrädarna som blir de mest värdefulla förändringsagenterna i processen. För dig som läst ända hit - tack för din tid och ditt engagemang!

Om du vill hjälpa oss i slutspurten, fram till den 4e november så får du gärna be fem vänner, kollegor eller familjemedlemmar att skänka en slant till projektet för att få ihop till att täcka våra kostnader. Länken har du här: http://www.fundedbyme.com/projects/2011/09/to-oslo-with-love/ .

Du får gärna maila mig direkt också på tooslowithlove@gmail.com om du har tankar eller idéer som du vill dela med dig av.

Tusen takk!


/Ola Nilsson
Initiativtagare
TO OSLO, WITH LOVE

>> gilla på facebook
>> följ på twitter
>> stöd på fundedbyme

Inga kommentarer: